En seriemördare härskar i Forks grannstad Seattle, en obekant vampyrdoft upptäckts i Bellas rum. Då det inte är Victorias lukt, så är det nyfödd vampyr de tänker sedan, då lukten från inkräktaren är starkare än vanligt.

Och mitt i allt kaos, väntar Bella med en blandning av is och fjärilar i magen på dagen efter skolavslutningen, då det datumet är utsatt för hennes förvandling. Edward vill göra det själv egentligen, men har sina egna seder och vill att Bella gifter sig med honom först.

Och samtidigt som detta utspelar sig, slåss hon om att behålla Jacobs vänskap och Edwards kärlek. Hon vill både äta kakan och behålla den.

Jacob har för mig alltid varit en trotsig tonåring med alltför starka känslor för en tjej som han själv vet inte skulle välja honom. (trots att han må vara ett bättre val). Men i denna bok griper hans sorg och smärta tag i mig, och jag började känna samma smärta över den obesvarade kärleken han känner för Bella.

Jag är inte en sån människa att jag gråter av böcker som är skrivna ur fiction, memoarer är en helt annan sak, men epilogen i denna bok som var skrivet utifrån Jacobs känslor, fick mitt hjärta att rinna över och någon tår rann utför min kind.

(Många läsare glömmer bort sidokaraktärerna, men jag är inte sån, inte. Jag har ett svagt öga för Charlie - Bellas pappa. Han fick mig att skratta mycket i denna bok. Och jag har en liten förkärlek till Jasper. Han är en väldigt intressant karaktär!!!)

Då jag själv lider av psykisk ohälsa så kan jag förstå Bellas depression i början av boken. Det är verkligen som om man inte existerar överhuvudtaget då man är djupt nere i depressionen, man minns inte ens vad det är för veckodag. Och så händer något som sliter upp en ovanför ytan och man kan andas igen, vilket man gör med brännande lungor och ett överdrift öppet sinne.

Jag växlar mellan frustration, glädje och förtvivlan då jag läser om Bella och Jakes nyfunna vänskap. Jag blir både arg, ledsen och förbannad i vissa avseenden. Fantastiskt att man som läsare känner precis så som karaktärerna känner i stunden.

Och jag sympatiserar med Jacob i denna bok. Han föll verkligen hårt. Och som om osvarad kärlek inte vore nog, upplever han något i denna bok som ingen borde behöva uppleva. Stackars vovve.

Hur som helst var boken väldigt bra, hundra (om inte tusen) gånger bättre än filmen!!!